Historiskt har de flesta tidiga innovationer kommit från Kina. Listan kan göras lång, pappret, kompassen, krutet, skottkärran, tändstickor och gjutjärnet – för att nämna några. Första innovationen av papper konstruerades i Kina ca 100 e. Kr. och kan spåras till en tjänsteman vid den kejserliga domstolen vid namn Cai Lun. Den första produktionen av papper bestod av materialblandning innehållande bastfiber, mullbär, hampa, gamla textilier och med hjälp av fiskenät lyckade Cai Lun skapa pappersark. Kunskapen om den nya innovationen spreds långsamt västerut, först till central Asien och sedan vidare sydväst mot staden Bagdad och kalifen Hārūn ar-Rashīd. Perioden 750- 1250 räknas som islams guldåldern och leder till att pappret även når till de europeiska länderna kring medelhavet och sedan vidare norrut i Europa.

Pappret i Europa och i Sverige

År 1799 konstruerade fransmannen Louis-Nicolas Robert den första effektiva pappersmaskinen för produktion av papper. I förlängningen leder detta till att pappret blev mycket billigare och fler kunde ta del av nyheter, böcker och information än tidigare. Vid det tidiga1850-talet var den största råvaran i pappersproduktionen textillump – vilket leder till att lumpen blev en bristvara runtomkring i Europa. Det var först när tysken Friedrich Gottlob Keller lyckades konstruera papper av vedfibrer istället – då blev pappersproduktionen slutligen oberoende av textillumpen. Det leder till att Sverige tidigt får en central plats gällande skogsbruk- och pappersmassa från senare häften av 1800-talet och framåt.

En modern pappersmaskin kan idag producera ca 250.000 ton papper årligen och kostar dryga 2 miljarder kronor. Av den totala pappersmassa produktionen går ca 90% på export.

Idag beräknas att det finns över 50.000 olika användningsområden för papper, de flesta associerar nog fortfarande papper till kontorsmaterial och skrivare och möjligen det ack så nödvändiga toapappret. En stor del av Sveriges tidiga välfärdsekonomi är direkt kopplad till gruv- och skogsnäringen. Lägg därtill perioden efter andra världskriget, när Sveriges diplomati med Tyskland undvikit kriget och kunde leverera stål, papper och trå till återuppbyggnaden av Europas sönderbombade länder och städer.

Papperets framtid – i en digital tid

Är det inte slut på pappret snart? Digitaliseringen av samhället, elektroniska dokument och tidningar på nätet, allt sammantaget borde leda till att pappret är på väg att fasas ut i samhället? Till viss del stämmer allt ovanstående, papperskonsumtionen har planat ut i stora delar av västvärlden. I en global marknad, står Asien för nästan hälften av all papperskonsumtion i världen. Där finns inga trender till att konsumtionen minskar eller håller på att plana ut, detsamma gäller även Afrika. Ett annat land som sticker ut är USA, där gemene man konsumera ca 20% mer papper per person än i Sverige. De rikare länderna går mot en digitalisering medan de fattigare länderna fortfarande är beroende av papper i större utsträckning. Orsaken är att papper fortfarande är ett av de billigaste sätten att sprida information eller torka sig med!